Mycket rättsröta i städbranschen

 

Skattefusket har nått stora nivåer i städbranschen. En färsk rapport som Skatteverket gjort pekar på att hälften av de granskade företagen fuskat, bland annat svarta löner.

Skatteverket har specialgranskat ett femtiotal städföretag. Fokus har legat på lönekostnader i förhållande till omsättning, samt misstänkt människohandel.

– Städbranschen är en bransch där det tyvärr förekommer fusk och felaktigheter, vilket är ett konkurrensproblem för alla seriösa företag, säger Pia Bergman, Skatteverkets rikssamordnare mot grov ekonomisk brottslighet i ett pressmeddelande.

En ny variant av falska kontrolluppgifter har identifierats. Företag har sysselsatt svart arbetskraft men betalat och redovisat skatt för andra, färre personer än de som verkligen utfört städuppdragen. Därigenom har företagen fått en vit fasad att visa upp.

– Ett annat exempel är kedjekonkurser, där man låter företaget gå i konkurs med obetalda skatteskulder, för att direkt starta ett nytt med snarlikt namn. Kunderna märker ofta ingenting utan tror att de anlitar samma företag år efter år, säger Pia Bergman.

Andra upplägg är falska kontrolluppgifter, kedjor av falska underentreprenörer, oredovisade intäkter samt att bidrag från Arbetsförmedlingen inte bokförs.

– Konkurrensen i branschen är knivvass. Skatteverket kommer att fortsätta granska städföretag och vi skulle ha hjälp av mer stöd i lagstiftningen, exempelvis om arbetsgivaravgifter redovisades per individ varje månad. Det är också viktigt att de som köper tjänsterna tar ansvar och kontrollerar sina leverantörer, säger Pia Bergman

Bara svartarbetet inom städbranschen beräknas uppgå till två miljarder årligen.

Parallellvärld inom organiserad brottslighet

 

Svartarbete, välfärdsbrott och offentlig upphandling. Forskare vid Brå vill nu ha en ny strategi för att få stopp på den organiserade brottsligheten.

Svartarbete, blufföretag och bidragsbedrägerier är stora inkomstkällor för den organiserade brottsligheten. Domstolsprocesserna binder upp resurser under lång tid. Både kommuner, företag och allmänheten kan bidra till att upptäcka och stoppa brottsligheten i ett tidigt skede, skriver tre forskare vid Brottsförebyggande rådet, Brå, i en debattartikel i DN.

När brottsligheten tar sig organiserade former där många personer är inblandande med olika uppgifter, blir det särskilt svårt för polis och åklagare att bevisa var och ens delaktighet i den kriminella verksamheten.

Det behövs därför en förnyad strategi mot organiserad brottslighet. Denna gång med ett stort mått av brottsförebyggande inslag. Det är särskilt viktigt med hänsyn till de utmaningar samhället står inför, skriver de.

I skuggan av grupperingar och deras utmanande frammarsch sker en parallell utveckling inom organiserad brottslighet. I det tysta registreras eller förvärvas företag som används som brottsverktyg. Ett företag är nödvändigt för att kunna lura till sig de beloppsmässigt största stöden från Bidrags-Sverige i form av till exempel Länsstyrelsens lönegaranti, stöd från Arbetsförmedlingen och assistansersättning från Försäkringskassan. Det handlar om omfattande bidragsbedrägerier. Företag används också som front för bedrägerier, en brottslighet som kraftigt ökar i kriminalstatistiken.

Organiserat svartarbete kombineras mot olika ersättnings- och bidragssystem. En personlig assistent arbetar bara på pappret och använder i stället tiden till svartarbete. Den som är arbetslös kan arbeta svart, men för att kvalificera sig för a-kassa konstrueras en anställning med lön och arbetsgivaravgifter.

De tre forskarna är: Johanna Skinnari, Daniel Vesterhav, Lars Korsell.

Hela rapporten kan hämtas på, http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2015-07-08-administrativa-atgarder-mot-ekonomisk-och-organiserad-brottslighet.html

 

Bluffakturor för miljarder upptäckta

 

Ett nätverk av bedragare som tjänar miljarder på att skicka bluffakturor har avslöjats. Det handlar om falska fakturor till företag som vill skydda sina varumärken, uppger Ekot i Sveriges Radio.

Bedragare bakom utskicken misstänks abonnera på uppgifter om vilka företag som mot en avgift ska förnya sina varumärkesskydd. Bedragarna skickar sedan falska fakturor just till dessa på 15 000- 20 000 kronor styck.

Tillvägagångssättet är förslaget men inte alltför komplicerat. Det häpnadsväckande är omfattningen.

Peter Forsman är expert på just den här hittills mycket dolda brottsligheten och sitter med i en samverkansgrupp med polisen:

– Det finns otroliga mörkersiffror. Det är hundratusentals som skickas månadsvis, både från Sverige men också från svenska företrädare från annat land. Då handlar det alltså på årsbasis om två och en halv miljard svenska kronor som just den här verksamheten omsätter. Det är dubbelt så mycket som Svensk Handel uppskattar att hela bluffaktureindustrin i Sverige omsätter per år.

Enligt internationella beräkningar betalas så mycket som mellan 30 och 40 procent av de falska fakturorna. Det genom fakturornas trovärdiga utseende och genom att de skickas ut vid rätt tillfälle. Bedragarna bakom bluffakturor jobbar mer internationellt. Och är mer svårupptäckta, enligt Sveriges Radio.

 

Adress
Granska Norden AB
Box 42038
126 12 Stockholm

Besöksadress
Granska Norden AB
Månskärsvägen 10 A
141 75 Kungens Kurva

E-post & Telefon
E-post: info@granska.nu
E-post 2: sven@granska.nu
Telefon: 070-657 23 26