Skolinspektionen har slagit ner på Friskolekoncernen Thorengruppen, som misstänkts ha lämnat in falska uppgifter. Bland annat hävdar Thorengruppen att de intervjuat 46 000 personer.

"De uppgifter som de har inkommit med är inte trovärdiga. Det gäller framför allt deras elevprognoser och tillgången på praktikplatser till deras yrkesutbildningar. I en del fall har det också saknats skollokaler", säger Andreas Spång, chef på Skolinspektionens tillståndsprövning till Dagens Nyheter.

Företaget ansökte i år om att få öppna tio nya gymnasieskolor och 18 grundskolor. Man har också ansökt om att få utvidga verksamheten på 16 skolor.

Dagens Nyheter har nu avslöjat att Skolinspektionen sagt nej till all företagets ansökningar.

För att få öppna nya skolor måste ett företag bevisa att det finns tillräckligt många barn i närheten som kan bli elever på skolan. Thorengruppen påstår att man varit i  kontakt med 65 425 personer och intervjuat drygt 46 000 av dem. Vilket Skolinspektionen inte tror på, enligt Dagens Nyheter.

Tidningen skriver också att friskolekoncernen har haft problem med Skolinspektionen förut. Förra året avslogs flera ansökningar om att öppna nya yrkesgymnasieskolor med arbetsplatsförlagt lärande (APL) eftersom de inte kunde bevisa att de hade praktikplatser.

"Vi såg nästan exakt samma sak i  år. De har lämnat in en lista på före­tag som ska vara villiga att ta emot elever. Vi har gjort 17 stickprov och i 15 av de fallen har arbetsgivarna sagt att de inte varit i kontakt med Thorengruppen eller att de inte har några APL-platser", säger Andreas Spång.

 I ett pressmeddelande försvarar sig nu Thorengruppens ägare och grundare Raja Thorén:

"Det ligger i vårt eget intresse att få fram korrekta underlag, och alla de etableringar vi hittills genomfört har alltid överträffat prognoserna. Vi är en seriöst arbetande och stabil friskolekoncern. Skolinspektionens kritik i media är därför häpnadsväckande och vi försöker förstå vilka motiv som kan ligga bakom. Vi fördömer helt deras process att offentliggöra sina beslut i media innan de delges sökanden. Nu måste vi invänta att få Skolinspektionens beslut och få en chans att ta ställning till deras kritik", säger Raja Thorén, ägare och grundare.

Foto: SVT

Från den första juli blev en ny lag om penningtvätt verklighet. Lagändringen ska göra det lättare att beslagta kriminellas pengar och förenkla polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten. 

 – Den nya lagstiftningen är välkommen. Den ger oss inte bara bättre möjligheter att arbeta med kriminalitet som ger vinster i Sverige, utan ger också möjligheter att utveckla det internationella samarbetet, säger överåklagare Björn Blomqvist vid Åklagarmyndigheten.

I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster.

Per Wadhed, enhetschef på Rikskriminalpolisen, anser att lagen ger betydligt bättre förutsättningar än tidigare.

– Lagen blir ett användbart verktyg för alla inom polisen som kommer i kontakt med oförklarliga pengar eller penningtransaktioner. Nu får vi bättre förutsättningar att komma åt pengarna som är drivkraften i den organiserade brottsligheten, säger han.

Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet.

Penningtvätt har idag en given plats inom den organiserade brottsligheten. Penningtvätt är när pengar omvandlas från brottslig verksamhet genom olika transaktioner till tillgångar som kan redovisas öppet. Tvätten döljer pengarnas brottsliga ursprung. För att dömas för penningtvättbrott krävs det att det kan styrkas att den aktuella egendomen kommer från brott eller brottslig verksamhet. Det kan exempelvis handla om pengar från narkotikabrott, människosmuggling eller bedrägerier.

I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster.

Finansinspektionen har tidigare gått ut och varnat för att den virtuella valutan bitcoin öppnar för anonyma betalningar och kan utnyttjas för penningtvätt.

I januari i år förklarar justitieminister Beatrice Ask penningtvättens roll i en debattartikel i DN:

"Det som driver den grova organiserade brottsligheten är möjligheten att tjäna pengar. För att brottsvinsterna ska kunna användas krävs att de tvättas vita inom den legala ekonomin. Det sker ofta i uppbyggda företagsstrukturer. På så vis blir penningtvätten en del av den ekonomiska brottsligheten, som i sin tur blir en del av den organiserade brottsligheten. Innovativa penningtvättare är en förutsättning för att brott ska löna sig. Därför är det viktigt att komma åt just dem. För att göra det krävs en tydlig lagstiftning och kännbara straff för penningtvätt".